Vid fler än 3–4 svårbehandlade anfall per månad bör förebyggande medicinsk behandling, sk profylax, övervägas. Det är viktigt att komma ihåg att de förebyggande preparaten inte botar migrän utan att målsättningen med behandlingen är att reducera antalet anfall. Ett rimligt mål är att åtminstone halvera migränfrekvensen. Anfallen kan i många fall även upplevas mildare och mer lättbehandlade när man står på profylax. Vid profylaxbehandling är det viktigt att föra en noggrann migrändagbok för att kunna registrera antalet huvudvärksdagar före och efter insättning av behandling. För patienter i Migränhjälpen tillhandahåller vi en digital dagbok för detta ändamål.
De vanligaste preparaten är mediciner som ursprungligen är framtagna för behandling av andra sjukdomar men som även visat sig ha en migränförebyggande effekt. Det mest använda är hjärt- och blodtrycksmediciner av typen betablockerare (t ex metoprolol, propranolol), tricykliska antidepressiva (amitriptylin) och epilepsimediciner (topiramat, valproat). Vidare finns en annan typ av blodtryckssänkande behandling från gruppen A2-hämmare (kandesartan) som visat effekt mot migrän. På licens finns även ett migränspecifikt förebyggande läkamedel (pizotifen) och kalciumblockerare (flunarizin) som används i begränsad omfattning. Alla ovanstående preparat är mer eller mindre behäftade med biverkningar och ofta ligger utmaningen i att hitta en behandling som har tillräcklig effekt utan att orsaka oacceptabla biverkningar. Vid svår menstruell migrän kan man överväga kontakt med gynekolog för hormonbehandling.
För patienter med kronisk migrän finns Botox som ett behandlingsalternativ sedan 2011. Botox är aktuellt under förutsättning att man provat minst ett annat preparat utan framgång. Behandlingen ges i form av ett drygt trettiotal injektioner i panna, tinningar, bakhuvud, nacke och skuldror. Injektionerna behöver upprepas var 3:e månad och effekten byggs upp över tid. Ungefär 70 % av behandlade patienter blir hjälpta och vissa blir mycket bra med tiden. Botox tolereras väl och behandlingen behöver mycket sällan avbrytas pga biverkningar.
CGRP-antikroppar är ett modernt behandlingsalternativ för patienter med kronisk migrän. Det finns fyra preparat godkända i Sverige: Aimovig, Ajovy, Emgality och Vyepti. För att komma i fråga krävs att minst två andra behandlingar misslyckats. Preparaten ges antingen som injektion en gång per månad (Aimovig, Ajovy och Emgality) eller som injektion i högre dos var 3:e månad (Ajovy). Ett av preparaten ges som infusion var tredje månad (Vyepti). I allmänhet är det patienten själv som injicerar läkemedlet men infusionen ges på klinik.
Sedan 2023 finns även en förebyggande tablettbehandling (Aquipta) från läkemedelsgruppen gepanter. Detta preparat ges under samma förutsättning som CGRP-antikropparna, d.v.s. minst två tidigare förebyggande behandlingar har misslyckats.
Effekten på gruppnivå är enligt studierna jämförbar mellan CGRP-antikroppar, botulinumtoxin och gepanter, men på individnivå kan det vara värt att byta terapi ifall man inte svarat på en av behandlingarna. Effekten av CGRP-antikroppar och gepanter sätter in ganska snabbt men kan förbättras ytterligare över tid. Preparaten tolereras i allmänhet väl och precis som med botulinumtoxin behöver behandlingen sällan avbrytas pga biverkningar.