Ungefär 1-2 procent av alla vuxna personer i Sverige lider av kronisk migrän, en allvarlig neurologisk sjukdom som oftare drabbar kvinnor än män.^[1] Den som har kronisk migrän kan få så täta och långdragna symtom att det ibland kan vara svårt att veta när ett anfall slutar och ett annat tar vid. Anfallen är ofta så svåra att det kan vara omöjligt att gå till jobbet eller på andra sätt fungera i vardagen och tröttheten och smärtan kan göra att man periodvis blir helt sängliggande. Personer med kronisk migrän brukar behöva mycket hjälp från vården och upplever ofta att sjukdomen påverkar deras livskvalitet negativt. Tyvärr finns det en utbredd okunskap om kronisk migrän inom primärvården som gör att många sjuka inte känner att de får den hjälp de behöver. Det kan också vara stor skillnad på tillgång till behandling och specialistvård beroende på var man bor. Samtidigt pågår det mycket forskning om migrän som förhoppningsvis kommer att bidra till att de som är värst drabbade får fler möjligheter till behandling och förbättrad livskvalitet framöver.^[2]

Hur vet jag att jag har kronisk migrän?

Kronisk migrän innebär att du har huvudvärk under minst 15 dagar per månad och att anfallen beror på migrän minst åtta av dagarna. Anfallen ska ha pågått i minst tre månader och du ska ha haft minst fem tidigare migränanfall för att migränen ska räknas som kronisk.^[3],[4] Eftersom kronisk migrän kan ha likheter med andra typer av huvudvärk, till exempel kronisk spänningshuvudvärk, kan det ibland vara svårt att ställa rätt diagnos. En skillnad är att spänningshuvudvärk brukar komma oftare – varje dag eller nästan varje dag – och vara lindrigare än kronisk migrän. Ibland förväxlas kronisk migrän även med läkemedelsutlöst huvudvärk, vilket drabbar ungefär 14 procent av alla som har migrän. Läkemedelsutlöst huvudvärk beror på att man tagit huvudvärksmediciner alltför ofta under lång tid och brukar till skillnad från kronisk migrän försvinna om man gör ett uppehåll med medicinerna.^[5]

Förebygga och behandla kronisk migrän

Orsakerna till att episodisk migrän blir kronisk är lite oklara men stress är förmodligen en bidragande faktor. Ibland återgår kronisk migrän till episodisk migrän efter ett tag, utan att man riktigt vet varför.^[6] Skillnaden mellan de två migräntyperna är att den som har episodisk migrän får anfall mer sällan. Det finns inget botemedel för varken episodisk eller kronisk migrän, men det går ofta att minska antalet anfall och lindra symtomen.

Först brukar man kartlägga och minimera triggerfaktorer med hjälp av en migrändagbok och göra vissa livsstilsförändringar. Avslappningsövningar, meditation, kognitiv beteendeterapi, biofeedback och träning är några exempel på stressförebyggande åtgärder som kan hjälpa.^[7] Kronisk migrän kan, precis som episodisk migrän, också förebyggas på medicinsk väg med hjälp av exempelvis betablockerare, topiramat, amitriptylin eller angiotensinreceptorblockerare. Varje behandlingsmetod brukar prövas i tre månader innan den utvärderas. För att den ska anses vara lyckad ska antalet migrändagar ha minskat med minst 50 procent, samtidigt som anfallen gärna ska ha blivit lindrigare eller lättare att behandla. Om du har prövat minst två andra medicinska behandlingar och ändå lider svårt av kronisk migrän finns två andra alternativ^[8]:

• Botulinumtoxin. Sedan 2011 finns det i Sverige möjlighet att behandla kronisk migrän genom injektioner av botulinumtoxin, mer känt som botox. Behandlingen utförs oftast av särskilda huvudvärkskliniker eller neurologmottagningar. Forskning har visat att botulinumtoxin kan minska antalet migrändagar för personer med kronisk migrän och även lindra besvären under anfall.^[9],[10]
• CGRP-antikroppar. Om du har prövat minst två andra typer av förebyggande behandlingar utan resultat, kan en neurolog eller smärtläkare skriva ut CGRP-antikroppar, som tas med injektion.^[11]

Akuta anfall av kronisk migrän behandlas på samma sätt som episodisk migrän. I första hand är det bra om man kan behandla migrän utan mediciner men för att få bukt med svårare migränanfall brukar man behöva behandla med läkemedel.

[1] Linde, M. et al. ”Kronisk daglig huvudvärk – ett folkhälsoproblem” https://lakartidningen.se/tema-huvudvark-1/2007/06/kronisk-daglig-huvudvark-ndash-ett-folkhalsoproblem/ Läkartidningen 2007-06-05

[2] Sundholm, A. och Steinberg, A. ”Ny behandling vid migrän kräver bättre vårdstruktur” https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2020/01/ny-behandling-vid-migran-kraver-battre-vardstruktur/#:~:text=Migr%C3%A4n%20%C3%A4r%20en%20kronisk%20neurologisk,ljus%20och%20ljud%20%5B1%5D. Läkartidningen 2020-01-22

[3] https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0333102417738202

[4] Praktisk medicin. ”Huvudvärk – Migrän. Kronisk migrän.” https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/huvudvark-migran/ Granskad 2022-10-17

[5] Linde, M. et al. ”Kronisk daglig huvudvärk – ett folkhälsoproblem” https://lakartidningen.se/tema-huvudvark-1/2007/06/kronisk-daglig-huvudvark-ndash-ett-folkhalsoproblem/ Läkartidningen 2007-06-05

[6] Region Stockholm. “Stoppa kronifiering av migrän” https://janusinfo.se/nyheter/tidningenevidens/nr12019temaklokalistan/1/stoppakronifieringavmigran.5.73537fb01694d344e20a1a78.html#:~:text=Episodisk%20migr%C3%A4n%20kan%20vara%20l%C3%A5gfrekvent,per%20m%C3%A5nad%20under%20ett%20kvartal. Janusinfo 2019-03-11

[7] Linde, M. et al. ”Kronisk daglig huvudvärk – ett folkhälsoproblem” https://lakartidningen.se/tema-huvudvark-1/2007/06/kronisk-daglig-huvudvark-ndash-ett-folkhalsoproblem/ Läkartidningen 2007-06-05

[8] Sundholm, A. och Steinberg, A. ”Ny behandling vid migrän kräver bättre vårdstruktur” https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2020/01/ny-behandling-vid-migran-kraver-battre-vardstruktur/#:~:text=Migr%C3%A4n%20%C3%A4r%20en%20kronisk%20neurologisk,ljus%20och%20ljud%20%5B1%5D. Läkartidningen 2020-01-22

[9] Herd, C. “Botulinum toxins for the prevention of migraine in adults” https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29939406/ National Library of Medicine 2018-06-25

[10] Atraszkiewicz, D. et. Al. ”The efficacy of botulinum toxin type-A for intractable chronic migraine patients with no pain-free time” https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35111313/#:~:text=There%20was%20a%20significant%20reduction,six%20responders%2C%20but%20disability%20improved British Journal of Pain 2021-05-24

[11] Sundholm, A. och Steinberg, A. ”Ny behandling vid migrän kräver bättre vårdstruktur” https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2020/01/ny-behandling-vid-migran-kraver-battre-vardstruktur/#:~:text=Migr%C3%A4n%20%C3%A4r%20en%20kronisk%20neurologisk,ljus%20och%20ljud%20%5B1%5D. Läkartidningen 2020-01-22