De flesta drabbas då och då av huvudvärk men många vet inte om de har spänningshuvudvärk eller migrän, eftersom de aldrig fått någon diagnos. En del kan få båda typerna av huvudvärk vid olika tillfällen. För andra kan spänningshuvudvärken trigga ett migränanfall. Spänningshuvudvärk och migrän är de vanligaste typerna av huvudvärk och har vissa likheter. Båda kan utlösas av stress och sömnbrist, orsaka värk i flera dagar och leda till trötthet. Men det finns också mycket som skiljer dem åt och migrän är inte bara en form av svår huvudvärk, som många tror. För det första är migrän en neurologisk sjukdom som till stor del är ärftlig och i större utsträckning drabbar kvinnor. Migrän och spänningshuvudvärk har också lite olika symtom. Huvudvärk är sällan farligt men det är ändå viktigt att veta vad som ligger bakom dina symtom – inte minst för att du ska få rätt behandling.[1],[2],[3]

Orsaker till spänningshuvudvärk och migrän

Namnet till trots är det inte alltid muskelspänningar i nacke och huvud som ligger bakom spänningshuvudvärk. Tandgnissling, whiplashskada, felaktig arbetsställning, otillräcklig belysning och okorrigerade synfel kan alla leda till spänningshuvudvärk men ofta är det stress, sömnbrist och oro som spökar.[4] Hos kvinnor kan både spänningshuvudvärk och migrän även utlösas av hormonella förändringar. Stress är den vanligaste utlösande faktorn för migrän men värken kan också triggas av för lite eller för mycket sömn, starkt ljus, höga ljud, stora temperatursvängningar och viss mat eller dryck.[5] Ofta är det flera så kallade triggerfaktorer som tillsammans leder till ett huvudvärksanfall.[6]

Symtom på spänningshuvudvärk

Så här känner du igen spänningshuvudvärk:

  • Symtomen börjar ofta på förmiddagen och blir värre under dagen.[7]
  • Smärtan är ofta tryckande eller molande och känns som ett band som drar åt runt huvudet eller en mössa som sitter för hårt. Du kan också få ont i tinningarna, käken eller nacken.
  • Symtomen känns av på båda sidorna av huvudet.
  • Värken är ofta mild till måttlig.
  • Smärtan brukar inte bli värre av fysisk aktivitet eller starkt ljus och ljud.
  • Anfallen kan vara från 30 minuter till en vecka.[8]

För att få diagnosen spänningshuvudvärk ska du ha fått minst tio anfall och om du haft minst 15 dagar med huvudvärk per månad i mer än tre månader räknas den som kronisk.[9]

Symtom på migrän

Så här känner du igen migrän:

  • Smärtan är i regel dunkande eller pulserande.
  • Symtomen känns ofta bara på ena sidan av huvudet och växlar sida mellan anfallen.
  • Värken är ofta måttlig till intensiv.
  • Smärtan blir värre när du rör på huvudet eller kroppen och du blir känslig för ljus, ljud och lukt.
  • Anfallen varar vanligtvis 4-72 timmar.
  • Illamående och kräkningar.
  • I vissa fall kan anfallen ge synstörningar, domningar och talstörningar, så kallad migrän med aura

För att en läkare ska ge diagnosen migrän måste du ha haft minst fem anfall med flera migränsymtom förutom aura eller minst två anfall med aura. Om du har haft migrän minst 15 dagar per månad i över tre månader innebär det att den är kronisk.


SÖK VÅRD ONLINE IDAG Migränhjälpens neurologer hjälper dig med diagnostik och behandling av migrän. Sök vård online idag och få hjälp snabbt av specialistläkare.


Så blir du av med värken

Oavsett om du har spänningshuvudvärk eller migrän, så är det en bra idé att föra dagbok över dina symtom. Genom att skriva ner när och i vilka sammanhang du får värk, hur intensiv den är och hur den yttrar sig, så kan du lära dig vilka dina triggerfaktorer är och hur du kan undvika dem. Spänningshuvudvärk går oftast över av sig själv och behandlas sällan med läkemedel. Däremot finns det andra behandlingar som kan lindra besvär vid såväl spänningshuvudvärk som migrän, till exempel terapi för stresshantering, avslappningsövningar och akupunktur. Om du är observant på tidiga symtom kan migrän även lindras genom att vila i ett tyst, mörkt rum eller med receptfria värktabletter. Om du får svåra migränanfall kan en läkare skriva ut starkare preparat på recept, till exempel antiinflammatoriska mediciner eller så kallade triptaner.


[1] Arbetsliv. “Migrän eller ’bara’ ont i huvudet?” https://www2.prevent.se/arbetsliv/halsa/2016/migran---eller-bara-ont-i-huvudet/ 2018-09-12

[2] 1177. Migrän. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/smarta-och-huvudvark/migran/. 2020-06-11

[3] Internetmedicin.se. Migrän. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/neurologi/migran/. 2021-09-20

[4] Läkemedelsboken. Huvudvärk. https://lakemedelsboken.se/kapitel/neurologi/huvudvark.html. 2015-08-27

[5] 1177. Migrän. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/smarta-och-huvudvark/migran/. 2020-06-11

[6] Arbetsliv. “Migrän eller ’bara’ ont i huvudet?” https://www2.prevent.se/arbetsliv/halsa/2016/migran---eller-bara-ont-i-huvudet/ 2018-09-12

[7] Internetmedicin.se. Huvudvärk, spänningshuvudvärk (HST). https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/neurologi/huvudvark-spanningshuvudvark-hst/. 2021-08-03

[8] Läkemedelsboken. Huvudvärk. https://lakemedelsboken.se/kapitel/neurologi/huvudvark.html. 2015-08-27

[9] Internetmedicin.se. Huvudvärk, spänningshuvudvärk (HST). https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/neurologi/huvudvark-spanningshuvudvark-hst/. 2021-08-03