Vid ett migränanfall är det viktigt med vila. Genom att vila minimerar du intrycken för hjärnan och ger hjärnan en chans att återhämta sig från den inflammation som uppstår vid ett migränanfall. De flesta föredrar att ligga ned i ett mörkt, tyst och svalt rum. Du kan testa att smärtlindra med till exempel tryck eller kyla över pannan eller en varm dusch. Om kyla lindrar kan man prova ögonmask som går att kyla, finns att köpa på apotek. Även vetekudde går att lägga i frysen. Det går också lägga en plastpåse med vetemjöl i frysen som man kan ta fram vid ett anfall. Om värme känns bättre så är även där vetekudden ett bra hjälpmedel, vetekudden värms då i mikron i några minuter. 

Sömn kan ibland bryta ett anfall.

Informera din omgivning

Det kan vara svårt att hantera sina migränanfall på ett optimalt sätt när livet, med allt vad det innebär, ska fungera runt omkring. Det är bra att informera sin omgivning om migrän samt att du har en dialog med din arbetsgivare kring din migrän.

Särskilt högriskskydd för din migrän

Eftersom vila är en viktig del av behandlingen vid migrän kan det leda till att det blir många frånvarodagar från arbetet på grund av sjukdom. Om du behöver vara borta från ditt arbete mer än 10 dagar per år på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan du ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Ett särskilt högriskskydd innebär att din arbetsgivare kan få ersättning för dina sjuklönekostnader om du är sjuk ofta. Du som är sjuk kan också få ersättning för karensavdrag.

Rehabilitering för att förebygga migrän

Om du är anställd är det också viktigt att tänka på att arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar för dig. Det innebär att arbetsgivaren skall se över åtgärder som kan göras i och i nära anslutning till arbetsplatsen för att du skall kunna behålla din arbetsförmåga trots sjukdom. Din arbetsgivare kan se över vad de kan göra gällande ergonomi, stress och övrig arbetsmiljö för att främja din arbetsförmåga ur ett långsiktigt perspektiv.

Summering

1. Viktigt med vila för icke medicinsk akut behandling av migrän
2. Informera din omgivning om migrän
3. Ansök om högriskskydd hos Försäkringskassan
4. Tala med din arbetsgivare om rehabilitering och lämpliga åtgärder för att förbättra din arbetsförmåga

Genom att se över och optimera livsstilsfaktorer kan man förebygga migrän och minska antalet migränanfall och huvudvärksdagar. Studier visar att för personer som fått en bättre migränsituation med hjälp av förebyggande läkemedel som sedan "kör på" i ett högre tempo i livet, kan effekten av den förebyggande medicineringen avta. Därför är det av stor vikt att ha sunda livsstilsvanor i kombination med en fungerande förebyggande behandling.

Tre råd på förebyggande behandling:

1. Undvik triggers
2. Ha en sund och förebyggande livsstil
3. Prova eventuellt andra paramedicinska behandlingar såsom sjukgymnastik, massage och yoga

1. För att förebygga migrän- undvik triggers

Första steget är att försöka identifiera yttre triggers på individnivå, sådant som kan orsaka och utlösa ett migränanfall. Därefter kan man jobba med att begränsa och undvika triggerfaktorerna genom livsstilsförändringar.

Vanliga triggers som kan utlösa migränanfall kan vara rödvin eller annan alkohol, choklad, starka ostar, skifte i årstider eller väder, starka ljus eller dofter, pulsökning, sömnbrist och stress. För många kvinnor är migränen hormonrelaterad och kopplad till menstruationscykeln eller hormonella preventivmedel.

2. Förebyggande livsstil

Migränhjälpens sjuksköterskor diskuterar en sund och förebyggande livsstil med dig och erbjuder anpassad rådgivning utifrån dina förutsättningar för att du lättare ska kunna leva med din migrän.

Genom att till exempel minska yttre stress och vara noga med regelbundenhet vad gäller kost, motion och sömn kan du uppnå en positiv förebyggande effekt på din migrän. Det kan vara bra att lära sig en lämplig avslappningsmetod, träna för att förbättra sin kondition eller se över ergonomin på arbetet för att minska spänningar i nacke och axlar. Du bör eftersträva tillräcklig sömn och regelbundna måltider. Viktnedgång rekommenderas om man är överviktig.

3. Sjukgymnastik, massage och yoga

Om livsstilsförändringarna har otillräcklig effekt kan nästa steg vara att testa olika typer av paramedicinsk behandling som sjukgymnastik och massage mot upplevda spänningar, bettskena mot eventuell tandpressning och spända käkar, akupunktur eller avslappningsterapi som till exempel medicinsk yoga eller meditation. Vid ångest och oro eller för hjälp med stresshantering rekommenderas stöd via samtalskontakt som kurator eller psykolog. Du kan söka hjälp för detta via vårdcentral eller digitalt.

Det finns olika tester man kan göra för att se om man har migrän. För att kunna säkerställa diagnosen behöver man dock bedömas av läkare och vid oklara eller komplicerade fall, helst av neurolog. Bedömning av migrän och huvudvärk görs framför allt med hjälp av en omfattande anamnes, d.v.s. sjukhistoria, där man främst inhämtar en utförlig beskrivning av symtomen, tidsförlopp, ärftlighet, tidigare sjukdomar med mera. Utöver det används även specifika tester som består av frågor som underlättar för specialistläkaren när graden av besvär ska bedömas.

Flera olika metoder för test av migrän

Två migräntester (eller skattningsskalor) som bland annat används på Migränhjälpen, kallas MIDAS (Migraine Disability Assessment) och HIT6 (Headache Impact Test)

Dessa tester mäter hur mycket huvudvärken påverkar det vardagliga livet med hjälp av frågor kopplat till hur migrän påverkar arbete, familj, skola och andra vardagsaktiviteter. Beroende på hur man svarar får man sedan en sammanlagd poängsumma som korrelerar till hur pass uttalade besvär man har.

Patienter på Migränhjälpen får svara på dessa frågor samt även fylla i en huvudvärksdagbok för att våra läkare och huvudvärkssköterskor ska få en så tydlig bild som möjligt över hur ofta förekommande och intensiv migrän man lider av.

HIT6, MIDAS och dagboken är även bra verktyg för att mäta hur väl en insatt förebyggande behandling fungerar. Man jämför anfallsfrekvensen före och efter insättningen av en förebyggande behandling och fortsätter att utvärdera effekten över tid så att man kan fånga upp eventuell förändring till det bättre eller sämre som annars kan vara svår att uppfatta för både patient och behandlare om det sker gradvis.

Dessa tester kan även ge den migrändrabbade egna insikter om hur huvudvärken påverkar vardagen med möjlighet att upptäcka mönster som tidigare inte uppmärksammats.

Migrän är en medfödd hjärnsjukdom som yttrar sig i migränanfall – anfall som oftast innehåller svår och handikappande huvudvärk. Huvudvärken är bara en del av migränanfallet, många andra symtom förekommer, både före, under och efter huvudvärken. Hjärnan blir väldigt påverkad under anfallet och man fungerar inte särskilt bra – man kan säga att man inte är så snabbtänkt under ett migränanfall. Migränanfallet startar inne i hjärnan, i ett litet område mitt i som kallas hypothalamus. I detta område styrs många viktiga funktioner, som till exempel sömn-vakenhet, hunger-törst och den biologiska klockan sitter här. När ett migränanfall börjar så kan det första symtomet vara att man blir jättetrött och gäspig, man kan bli irriterad, man blir lite trögtänkt. Detta kan hålla på någon timme eller upp till ett dygn. Sedan uppstår en slags inflammation i hjärnhinnorna och det blir en svår huvudvärk. Man blir kraftigt ljuskänslig, ljudkänslig och luktkänslig. Man kan må illa och ibland kräkas. Man vill ligga stilla eftersom rörelse kan förvärra alla symtom.

Detta kan hålla på i ett dygn, sedan klingar det ofta av och inom någon dag blir man återställd. Om man räknar in alla symtom, från start till man är helt återställd, handlar ett anfall ofta om 2 – 4 dagar.

Migrän är, som förstås av det ovan, en väldigt handikappande sjukdom. Så pass handikappande att Världshälsoorganisationen, WHO, anser att migrän är den näst värsta sjukdomen på jorden vad avser påverkan på människan.

Det finns bra behandlingar vid migrän, både anfallsbehandlingar och – om man har många migrändagar under en månad – förebyggande behandlingar. Båda behandlingstyperna har det gemensamt att de inte stoppar migränen, utan bara gör den lite lindrigare och med kanske något färre dagar.

Ordet ”Livsstilsfaktorer” är något som används mycket i migränsammanhang och det innebär egentligen att se till att kosten är bra (betyder att blodsockret ska hållas på en jämn nivå), att sömnen är bra, och att livet inte är överfullt av stress (stress är i sig väldigt luddigt och svårdefinierat). Det var en kort förklaring till vad migrän är.

En neurolog är en läkare som blivit specialist inom neurologi. Sedan kan man, som specialist i neurologi, välja att specialisera sig ytterligare, inom t.ex. migrän och annan huvudvärk.

Vägen dit är ganska lång – först måste man utbilda sig till läkare, vilket tar ca 5½ år. Utbildningen är väldigt mycket teori varvat med praktik inom olika specialiteter. När man är examinerad påbörjas en praktisk del av utbildningen, Allmäntjänstgöring, AT, (under 2021 införs en ny variant, Bastjänstgöring (BT), som på sikt ska ersätta AT), där man arbetar som läkare med viss handledning, men ganska självständigt. Det tar ca 2 år (BT 1 år). Efter det är man legitimerad läkare och ska specialisera sig – där finns många inriktningar att välja på – man gör Specialisttjänstgöring, ST.

En av specialiseringarna är till neurolog. Precis som de flesta ST-utbildningar är den ca 6 år lång, under den tiden arbetar man som underläkare inom neurologi, men också inom en del olika sidospecialiteter som psykiatri, internmedicin, neurokirurgi, neurofysiologi. Man går också en hel del specialistkurser. Efter specialistexamen är man specialist i neurologi och – som en fin ”gammal” neurolog sade på 1990-talet – sedan när du jobbat som specialist i 10 år blir du neurolog….

Längs vägen till specialist kan man välja att inrikta sig på något ämne, som stroke, Parkinson, epilepsi, etc. En av vägarna leder till huvudvärk och migrän.

Att bli specialistläkare inom huvudvärk och migrän är stimulerande, roligt och tacksamt. Man kan idag göra så väldigt mycket mer mot migrän än för bara 10 – 20 år sedan. Forskningen går raskt framåt och nya mediciner kommer, nya behandlingsmetoder kommer och synen på den hemska migränsjukdomen förändras sakta.

Att arbeta som specialistläkare inom huvudvärk och migrän lämpar sig väldigt väl om man är verksam inom den privata sektorn. Orsaken är att de flesta neurologiska sjukdomar i dag tas bäst om hand av ett team med många olika yrkesgrupper, men vid migrän räcker det bra om teamet består av en specialistläkare inom migrän och en huvudvärkssjuksköterska. Ibland behövs andra funktioner, men de kan man knyta till mottagningen som konsulter.