Migrän, spänningshuvudvärk eller klusterhuvudvärk?

Att särskilja olika typer av huvudvärk

För att kunna hantera en vardag präglad av återkommande huvudvärk krävs en korrekt diagnos. Eftersom behandlingen skiljer sig markant mellan de olika formerna, kan felaktiga antaganden leda till onödigt lidande och i värsta fall ett överintag av akutläkemedel. 

Genom att analysera hur smärtan känns, var den sitter, hur länge den pågår och vilka andra symtom som uppstår i samband med attackerna, går det ofta att ringa in vilken typ av huvudvärkssjukdom det handlar om.

De tre vanligaste huvudvärkssjukdomarna

Spänningshuvudvärk – den vanligaste formen

Spänningshuvudvärk är den mest utbredda formen av huvudvärk. Den beskrivs ofta som ett jämnt, tryckande eller pressande band runt huvudet, likt en för trång mössa. Smärtan är vanligtvis mild till måttlig och blir till skillnad från migrän inte sämre av måttlig fysisk aktivitet, såsom en promenad. Denna typ av huvudvärk är i regel dubbelsidig och ledsagas sällan av illamående eller extrem känslighet för både ljus och ljud samtidigt. I vardagen kan spänningshuvudvärk kopplas till perioder av hög stress, sömnbrist eller statiskt arbete, men den exakta biologiska mekanismen är inte fullständigt klarlagd.

Migrän – en komplex neurologisk sjukdom

Migrän är inte bara huvudvärk. För många innebär sjukdomen även illamående, trötthet, koncentrationssvårigheter och känslighet för ljus, ljud eller dofter. En typisk migränattack kännetecknas av en bultande eller pulserande smärta som ofta är ensidig. Smärtan är ofta måttlig till svår och blir vanligtvis värre vid fysisk aktivitet under själva attacken. 

Tillståndet involverar ofta andra symtom, där illamående, kräkningar samt uttalad överkänslighet för ljus, ljud och ibland dofter inte är ovanliga. För ungefär en tredjedel av alla med migrän föregås eller åtföljs attacken av aura – synrubbningar (flimmer, sicksackmönster eller blinda fläckar), känselbortfall eller talsvårigheter.

Klusterhuvudvärk

Klusterhuvudvärk är en ovanlig men mycket intensiv huvudvärkssjukdom. I den officiella klassifikationen (ICHD-3) ingår klusterhuvudvärk i gruppen trigeminala autonoma huvudvärkssjukdomar (TAC).

Klusterhuvudvärk, som tidigare kallats Hortons huvudvärk, är en mer sällsynt men väldigt intensiv huvudvärkssjukdom. Den yttrar sig som en skärande, borrande eller brännande smärta som ofta är ensidig och centrerad kring eller bakom ena ögat eller i tinningen. Anfallen uppstår ofta i perioder, så kallade kluster eller skov, som kan pågå under veckor eller månader, för att därefter följas av smärtfria perioder.

Under ett anfall är det vanligt att personen upplever en stark inre rastlöshet och har svårt att ligga stilla. Smärtan ledsagas även av autonoma symtom på samma sida som värken, såsom att ögat tåras, blir rött, pupillen blir mindre, ögonlocket hänger eller att näsan täpps till eller rinner.

Jämförelse mellan migrän, spänningshuvudvärk och klusterhuvudvärk

Nedan följer skillnaderna i duration och symtombild.

Egenskap	Spännings– huvudvärk	Migrän	Kluster– huvudvärk
Smärtans karaktär	Tryckande, pressande eller molande.	Bultande eller pulserande.	Borrande, skärande eller brännande.
Lokalisering	Ofta dubbelsidig (runt hela huvudet).	Oftast ensidig, men kan växla sida eller vara dubbelsidig.	Ensidig, ofta runt eller bakom ena ögat.
Varaktighet (duration)	30 minuter upp till 7 dygn.	4 till 72 timmar.	15 till 180 minuter (kan återkomma flera gånger per dygn).
Fysisk aktivitet	Förvärras vanligtvis inte av normal rörelse.	Förvärras ofta av fysisk aktivitet under anfall.	Leder ofta till rastlöshet, rörelsebehov.
Relaterade symtom	Vanligtvis inga tydliga följdsymtom.	Illamående, ljus- och ljudkänslighet. Ibland aura.	Rött eller tårande öga, nästäppa eller rinnande näsa, hängande ögonlock.

Konsekvenser i vardagen och behovet av planering

Huvudvärkssjukdomar påverkar inte bara individen under själva smärtfasen, utan sätter djupa spår i hela livssituationen. För vissa personer med frekvent migrän eller klusterhuvudvärk kan oron för nästa attack påverka planering, arbete och sociala aktiviteter. Arbetsförmåga och studier kan bli lidande, vilket kan leda till ökad stress – en faktor som i sin tur kan leda till anfall.

Återhämtning blir därför en viktig del av vardagsstrategin. Vid spänningshuvudvärk handlar det ofta om att se över ergonomi och arbetsmiljö, medan det vid migrän handlar om att finna en jämn livsrytm vad gäller sömn, kost och stressnivåer för att hålla nervsystemet i balans.

När söka vård? (Varningssymtom)

De flesta former av återkommande huvudvärk är primära, vilket innebär att huvudvärken i sig är sjukdomen och inte ett tecken på något annat dolt tillstånd. Det finns dock situationer där huvudvärk kan vara ett symtom på en allvarlig underliggande orsak (sekundär huvudvärk). Det är viktigt att känna till vissa varningssymtom som kräver omedelbar medicinsk bedömning.

Sök akut vård om:

• Huvudvärken debuterar plötsligt och når maximal, extrem intensitet inom loppet av sekunder eller minuter (så kallad åskknallshuvudvärk).
• Huvudvärken åtföljs av feber, nackstyvhet, förvirring eller kramper.
• Det uppstår kvarstående neurologiska symtom, till exempel försvagning i en arm eller ben, talsvårigheter eller synförändringar som inte helt försvinner efter en misstänkt migränaura.
• Huvudvärk som debuterar för första gången hos en person över 50 år.
• Huvudvärk som förändras markant i karaktär eller gradvis förvärras under veckor eller månader.
• Huvudvärk som uppstår efter ett slag eller trauma mot huvudet.

Migränhjälpens roll vid diagnosticering och behandling

Migränhjälpen erbjuder en väg till medicinsk bedömning och behandling där du möter läkare och sjuksköterskor som har ett särskilt intresse för, och kunskap om, olika typer av huvudvärk. Processen inleds med en kartläggning för att se attackernas frekvens, duration och symtombild. Utifrån diagnosen skapas en individanpassad behandlingsplan, som kan innefatta justering av läkemedel samt rådgivning kring egenvård och livsstilsfaktorer.