Så skapades en fungerande hanteringsplan vid migrän

Sjuksköterskans berättelse: ”Så skapar vi en fungerande hanteringsplan”

Att leva med frekvent migrän innebär ofta mycket mer än återkommande huvudvärk. För många påverkas arbete, familjeliv och sociala relationer. När patienter söker hjälp hos oss har flera redan kämpat länge på egen hand.

– En utmaning är att försäkra patienterna att vi kommer göra allt vi kan för att hjälpa dem, och att vi kommer finnas med dem under processens gång, berättar sjuksköterskan Kristin.

Men innan en fungerande plan finns på plats präglas vardagen ofta av osäkerhet. Många beskriver att de försöker hantera smärtan så gott det går samtidigt som de ska få ihop jobb, familj och andra åtaganden.

– En del patienter som söker har i ren desperation börjat ta för mycket anfallsmedicin. De har känt att de inte haft något annat val för att klara sin vardag. Att ta mer anfallsmedicin än vad som är rekommenderat kan i sin tur resultera i läkemedelsutlöst huvudvärk, dvs man kan få en ny sorts huvudvärk på grund av överkonsumtion av anfallsmediciner.

För att skapa struktur i en situation som kan kännas kaotisk arbetar vi stegvis med att ta fram en individanpassad plan.

Steg 1: Kartlägg migränen

Grunden är att förstå hur migränen faktiskt ser ut. Därför börjar arbetet med att patienten registrerar sina besvär i en huvudvärksdagbok.

– Det är det viktigaste verktyget vi har, säger Kristin.

Under fyra till sex veckor registreras bland annat migränanfall, huvudvärk och läkemedelsanvändning. Patienten fyller även i ett nybesöksformulär som ger läkaren ett bättre underlag inför den medicinska bedömningen.

Den här kartläggningen hjälper läkare och sjuksköterskor att få en tydligare bild av patientens situation och skapar grunden för nästa steg.

Steg 2: Läkarbedömning och behandlingsplan

När registreringsperioden är avslutad träffar patienten en läkare.

– Först behöver det finnas fyra veckors dagboksregistrering för att läkaren ska kunna göra en bedömning överhuvudtaget.

Utifrån dagboken, patientens symtom och sjukdomshistoria tas en individuell behandlingsplan fram. För personer med frekvent migrän kan det innebära att förebyggande behandling sätts in samtidigt som den anfallskuperande behandlingen ses över.

Målet är att patienten ska ha rätt verktyg både för att förebygga anfall och för att hantera dem när de uppstår.

Steg 3: Ge patienten kunskap och verktyg

En hanteirngsplan handlar inte bara om läkemedel. För att behandlingen ska fungera i praktiken behöver patienten också förstå sin sjukdom och hur den påverkar vardagen.

Därför erbjuds patienter med migrändiagnos att delta i migränskola som en del av specialistvården.

– Patienten får verktyg att förstå att vilan är halva behandlingen vid ett migränanfall.

Migränskolan fokuserar på livsstilsfaktorer och utgår från patientens situation och förutsättningar. Det skapar förståelse för hur migrän och livsstilsfaktorer hänger ihop och ger stöd i hur man kan göra förändringar. Syftet är att hjälpa patienten att undvika vanliga fallgropar och skapa bättre förutsättningar för att behandlingen ska fungera.

Följa upp och justera

När planen är på plats fortsätter arbetet. En hanteringsplan är inte statisk utan behöver följas upp och anpassas över tid. Inför varje återbesök granskar sjuksköterskorna patientens huvudvärksdagbok för att se hur behandlingen fungerar och om något behöver justeras.

– Det många gånger blivit mycket bättre och färre dagar med huvudvärk.

För vissa patienter märks förbättringen inte bara i huvudvärksdagboken utan även i vardagen. Kristin beskriver hur patienter ibland uttrycker att de har fått tillbaka delar av livet som tidigare begränsats av sjukdomen.

När söka vård?

Enligt Kristin finns det en tydlig signal att vara uppmärksam på.

– När huvudvärken börjar ta över mer och mer av vardagen som resulterar i sämre livskvalitet.

Huvudvärk som tar allt större plats i vardagen kan vara ett tecken på att situationen behöver uppmärksammas och diskuteras med vården.

En fungerande hanteringsplan handlar ytterst om att skapa struktur, trygghet och kontroll i en situation som annars lätt kan kännas överväldigande. För många patienter är det första steget mot att få tillbaka en mer förutsägbar vardag och större frihet i livet.