Förebygga och behandla migrän – medicin och icke farmakologiska metoder

Det går inte att bota migrän med medicin, men en kombination av läkemedel och icke farmakologisk behandling kan ge en bättre livskvalitet för de flesta. Migränbehandling brukar delas in i akut behandling, som sätts in under ett anfall, och förebyggande behandling, som kan lindra symtom och minska antalet dagar med smärta. För att förebygga migränanfall är det i första hand viktigt att försöka undvika att utsätta sig för så kallade triggerfaktorer, till exempel stress, sömnbrist, alkohol och fysisk ansträngning. Läkare brukar även rekommendera icke farmakologiska behandlingsmetoder som akupunktur, kognitiv beteendeterapi, avslappningsövningar, biofeedback och fysioterapi i förebyggande syfte. När de här åtgärderna inte räcker för att hindra och lindra anfall finns både receptfri migränmedicin och receptbelagd medicin som alternativ.^[1],[2]

Migränmedicin vid lindriga till måttliga anfall

Alla migräniker bör ha en behandlingsplan för att hantera ett akut anfall. Att vila i ett mörkt, tyst rum med något kallt på pannan kan lindra en lätt attack men ofta räcker inte det. Då kan man testa ett så kallat NSAID-preparat som innehåller aktiva ämnen som exempelvis ibuprofen, naproxen eller acetylsalicylsyra. NSAID är smärtlindrande och inflammationshämmande och finns både receptfritt och på recept. Om du av någon anledning inte tål NSAID-läkemedel kan ett annat alternativ vara medicin som innehåller det smärtlindrande ämnet paracetamol. Smärtlindrande medicin kombineras ibland med läkemedlet metoklopramid vid migrän för att lindra illamående och för att magen ska fungera normalt.^[3] Något som är viktigt att tänka på när man använder receptfri, smärtlindrande migränmedicin mot migränanfall är att överanvändning faktiskt kan leda till mer huvudvärk. Därför bör man inte ta smärtlindrande medicin mot migränanfall oftare än nio gånger per månad.^[4]

Migränmedicin vid måttliga till svåra anfall

Vid lite svårare migränanfall och när vanliga smärtlindrande mediciner inte har tillräcklig verkan, rekommenderar läkare ofta triptaner. Det är en grupp läkemedel som lindrar smärtan från migrän genom att dra ihop blodkärlen i huvudet. De flesta triptaner är receptbelagda men vissa finns även receptfritt. Triptanläkemedel finns förutom i tablettform även som injektion och nässprej. De kan kombineras med smärtlindrande mediciner för att få en bättre effekt och med metoklopramid för att undvika illamående. Precis som med smärtstillande läkemedel ska triptaner inte tas för ofta – max två gånger per dygn och inte mer än nio dagar per månad.^[5]

Förebyggande medicin mot migrän

Om du får tre eller fler svåra migränattacker per månad och de påverkar din livskvalitet negativt, kan det vara idé att komplettera anfallsmedicinen med förebyggande medicin mot migrän. Förebyggande mediciner förhindrar inte alla anfall men kan göra att anfallen kommer mindre ofta och blir lindrigare, samtidigt som de minskar risken för att utveckla kronisk migrän. I första hand används blodtryckssänkande medicin som betablockerarna metoprolol och propranolol, samt angiotensinreceptorblockeraren kandesartan. Det är också vanligt att förebygga migrän med antidepressiv medicin som innehåller det aktiva ämnet amitriptylin. I andra hand kan läkaren skriva ut topiramat, en epilepsimedicin som även har visat sig effektiv mot migrän. Den förebyggande behandlingen är väldigt individuell och det kan hända att du behöver pröva flera olika preparat och kombinationer av läkemedel innan du hittar rätt.^[6]

CGRP-hämmare och botulinumtoxin

En relativt ny migränmedicin som visat positiva resultat när det gäller att förebygga migrän är så kallade CGRP-hämmare.^[7] Den här typen av medicin hämmar ämnet kalcitoningenrelaterad peptid som är kopplat till migränsymtom.^[8] CGRP-hämmare skrivs bara ut till personer med kronisk migrän som prövat minst två, men helst fler, andra förebyggande behandlingar utan att bli hjälpta. Kronisk migrän innebär att man har 15 huvudvärksdagar per månad eller mer, varav minst åtta är migrändagar. Migränen ska vara så pass svår att den allvarligt stör arbete eller vardag minst fem dagar per månad.^[9] CGRP-hämmare kommer i sprutor som du tar själv. En annan förebyggande behandling vid kronisk migrän som fått genomslag är botulinumtoxin, i folkmun ofta kallat botox. Botulinumtoxin är muskelavslappnande och blockerar smärtsignaler där det injiceras, men exakt hur det verkar mot migrän är oklart.^[10] Sprutorna ges var 12:e vecka.

[1] 1177.se. Läkemedel vid migrän. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling--hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-migran/ 2023-07-12

[2] Dahlöf, Carl och Edvinsson, Lars. Migränsjukdomens bakgrund och behandling. Läkartidningen nr 23 2007 volym 104

[3] Internetmedicin.se. Migrän. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/neurologi/migran/ 2023-07-12

[4] 1177.se. Läkemedel vid migrän. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling--hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-migran/ 2023-07-12

[5] Internetmedicin.se. Migrän. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/neurologi/migran/ 2023-07-12

[6] Internetmedicin.se. Migrän. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/neurologi/migran/ 2023-07-12

[7] Vetenskap & Praxis. Effekt av förebyggande behandling med CGRP-hämmare vid migrän. SBU, 2020.

[8] 1177.se. Läkemedel vid migrän. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling--hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-migran/ 2023-07-12

[9] Janusinfo. Tre CGRP-hämmare jämställs vid migrän. https://www.janusinfo.se/nationelltinforandeavlakemedel/nyheter/nyheter/trecgrphammarejamstallsvidmigran.5.759da6c1177103a284ac2f2.html 2023-01-20

[10] Vetenskap & Praxis. Kronisk migrän - toxin kan ge ett par smärtfria dagar till per månad. SBU, 2020. https://www.sbu.se/sv/publikationer/nya-vetenskap-och-praxis/kronisk-migran---toxin-kan-ge-ett-par-smartfria-dagar-till-per-manad/ 2023-07-12

Migrän kallas ibland för en kvinnosjukdom och det ligger något i det. Hela 65 procent av de som drabbas av migrän är nämligen kvinnor^[1] och av kvinnor i fertil ålder påverkas tre gånger så många som män. Forskarna har länge misstänkt att det är kvinnors hormonförändringar som gör att de betydligt oftare får en migrändiagnos än män, men exakt hur sambandet mellan migrän och hormoner ser ut är inte helt bevisat. Det vi vet är att så kallad hormonell migrän framförallt uppstår när nivåerna av det kvinnliga hormonet östrogen svänger, till exempel under puberteten, dagarna innan mens, i början av en graviditet eller när man går in i klimakteriet.^[2],[3] När östrogennivåerna stabiliseras igen brukar migränen bli bättre, oavsett om nivåerna är högre eller lägre än normalt.^[4]

Mens och migrän
Över hälften av alla kvinnor som har migrän får oftast anfall i samband med mensen och många upplever att värken blir värre än normalt under den här perioden. Det vanligaste är att anfallet kommer en till två dagar innan och upp till tre dagar efter att mensen börjat, när östrogennivåerna i kroppen är som lägst.^[5] Enligt en hypotes som tagits fram av ett svenskt forskarteam fungerar östrogen, tillsammans med hormonet oxytocin, i normala fall som en broms som hämmar en del av de signalsubstanser som skickar smärtsignaler till hjärnan. När hormonnivåerna sjunker under mensen orkar den här ”migränbromsen” inte längre hålla emot, utan släpper fram anfall.^[6] Dagarna kring mensen är kroppen också lite extra känslig för stress, som är den vanligaste triggerfaktorn för migrän.^[7] Hormonell migrän blir ofta värre under klimakteriet men brukar bli lindrigare eller försvinna helt efteråt, när mensen upphört.^[8]

Hormonella preventivmedel och migrän
Om du tar preventivmedel som innehåller hormoner finns en risk att det kan göra din migrän värre, särskilt under pausdagarna. Samtidigt upplever en del kvinnor att deras migrän faktiskt blir lindrigare av hormonella preventivmedel. Nyare typer av p-piller med lägre doser hormoner brukar ha mindre påverkan på migränbesvär. I vilket fall som helst ska personer som har migrän med aura i regel inte använda p-piller, p-plåster eller p-ringar som innehåller östrogen, eftersom det kan ge en ökad risk för blodpropp och hjärt-kärlsjukdom.^[9] Om du har migrän och funderar på att börja använda ett hormonellt preventivmedel bör du prata igenom eventuella risker med din vårdkontakt först.

Behandla hormonell migrän
Oavsett vad som orsakar din migrän är det bra om du kan föra dagbok över dina symtom, så att du bättre kan förstå vilka situationer som triggar huvudvärken och lättare kan undvika dem. Dagboken hjälper också din läkare att rekommendera rätt behandling. För en del kan det räcka med god sömn, regelbundna måltider, träning och minskad stress för att må bättre men om du trots det får anfall finns det läkemedel som kan underlätta vardagen.

Eftersom hormonell migrän orsakas av snabba förändringar i kroppens östrogennivåer, kan den i regel också lindras genom att svängningarna jämnas ut. Två vanliga förebyggande hormonella behandlingar är:

• Östrogen i gel eller plåster, som börjar tas två till tre dagar innan ett beräknat anfall och därefter i en vecka.
• P-piller som tas kontinuerligt i flera månader innan man gör en veckas uppehåll, då man vid behov kan komplettera med östrogenplåster.^[10]

Det finns även flera sätt att förebygga och behandla migränanfall utan hormoner:

• Magnesiumtillskott som tas från och med 15 dagar efter mensens första dag, tills nästa menstruation börjar.^[11]
• Receptfria smärtstillande läkemedel som paracetamol och ibuprofen.
• Receptbelagda läkemedel som naproxen, som tas från och med 2–7 dagar innan mensen beräknas komma till och med någon vecka efter första blödningen.
• Långtidsverkande triptaner som tas från och med två dagar innan mensen till och med tre dagar efter första blödningen.
• Vanliga betablockerare som används i förebyggande syfte även för icke-hormonell migrän.^[12]

De flesta kvinnor som lider av hormonell migrän blir betydligt bättre eller helt besvärsfria när de blir gravida, eftersom östrogennivåerna stabiliseras då. Tyvärr tenderar anfallen att komma tillbaka efter att barnet har fötts eller slutat amma, då hormonnivåerna blir mer oregelbundna igen. 

[1] Internetmedicin. ”Migrän” https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/neurologi/migran/.

[2] 1177.se. ”Migrän” https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/smarta-och-huvudvark/migran/. Uppdaterad 2020-06-11

[3] National Health Service. ”Hormone headaches” https://www.nhs.uk/conditions/hormone-headaches/#:~:text=Migraine%20is%20most%20likely%20to,come%20back%20the%20next%20day. Uppdaterad 2021-09-23

[4] Vårdfokus. ”Hormoner utlöser migrän” https://www.vardfokus.se/nyheter/hormoner-utloser-migran/. Publicerad 1998-11-02

[5] National Health Service. ”Hormone headaches” https://www.nhs.uk/conditions/hormone-headaches/#:~:text=Migraine%20is%20most%20likely%20to,come%20back%20the%20next%20day. Uppdaterad 2021-09-23

[6] Edvinsson, L. et al. ”Hormonal influences in migraine — interactions of oestrogen, oxytocin and CGRP” Nature Reviews Neurology. nature.com/articles/s41582-021-00544-2 Publicerad 2021-09-20

[7] Huvudvärksföreningen Stockholm. ”Migrän vid menstruation” https://migrania.se/menstruationsrelaterad-migran/. 2022-10-14

[8] 1177.se. ”Migrän” https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/smarta-och-huvudvark/migran/. Uppdaterad 2020-06-11

[9] Region Kronoberg ”Kombinerade preventivmedelsmetoder” https://www.yths.fi/sv/halsokunskap/sexuell-halsa/preventivmedel/. Publicerad 2021-02-10

[10] Dahlöf, C. och Ehrenborg, A. ”Migrän i ett kvinnligt perspektiv” chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldWebArticlePdf/6/6873/LKT0723s1812_1814.pdf Läkartidningen 23/2007

[11] American Migraine Foundation ”Menstrual Treatment and Prevention” https://americanmigrainefoundation.org/resource-library/menstrual-migraine-treatment-and-prevention/ Publicerad 2021-11-05

[12] Dahlöf, C. och Ehrenborg, A. ”Migrän i ett kvinnligt perspektiv” chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldWebArticlePdf/6/6873/LKT0723s1812_1814.pdf Läkartidningen 23/2007

Ungefär 1-2 procent av alla vuxna personer i Sverige lider av kronisk migrän, en allvarlig neurologisk sjukdom som oftare drabbar kvinnor än män.^[1] Den som har kronisk migrän kan få så täta och långdragna symtom att det ibland kan vara svårt att veta när ett anfall slutar och ett annat tar vid. Anfallen är ofta så svåra att det kan vara omöjligt att gå till jobbet eller på andra sätt fungera i vardagen och tröttheten och smärtan kan göra att man periodvis blir helt sängliggande. Personer med kronisk migrän brukar behöva mycket hjälp från vården och upplever ofta att sjukdomen påverkar deras livskvalitet negativt. Tyvärr finns det en utbredd okunskap om kronisk migrän inom primärvården som gör att många sjuka inte känner att de får den hjälp de behöver. Det kan också vara stor skillnad på tillgång till behandling och specialistvård beroende på var man bor. Samtidigt pågår det mycket forskning om migrän som förhoppningsvis kommer att bidra till att de som är värst drabbade får fler möjligheter till behandling och förbättrad livskvalitet framöver.^[2]

Hur vet jag att jag har kronisk migrän?

Kronisk migrän innebär att du har huvudvärk under minst 15 dagar per månad och att anfallen beror på migrän minst åtta av dagarna. Anfallen ska ha pågått i minst tre månader och du ska ha haft minst fem tidigare migränanfall för att migränen ska räknas som kronisk.^[3],[4] Eftersom kronisk migrän kan ha likheter med andra typer av huvudvärk, till exempel kronisk spänningshuvudvärk, kan det ibland vara svårt att ställa rätt diagnos. En skillnad är att spänningshuvudvärk brukar komma oftare – varje dag eller nästan varje dag – och vara lindrigare än kronisk migrän. Ibland förväxlas kronisk migrän även med läkemedelsutlöst huvudvärk, vilket drabbar ungefär 14 procent av alla som har migrän. Läkemedelsutlöst huvudvärk beror på att man tagit huvudvärksmediciner alltför ofta under lång tid och brukar till skillnad från kronisk migrän försvinna om man gör ett uppehåll med medicinerna.^[5]

Förebygga och behandla kronisk migrän

Orsakerna till att episodisk migrän blir kronisk är lite oklara men stress är förmodligen en bidragande faktor. Ibland återgår kronisk migrän till episodisk migrän efter ett tag, utan att man riktigt vet varför.^[6] Skillnaden mellan de två migräntyperna är att den som har episodisk migrän får anfall mer sällan. Det finns inget botemedel för varken episodisk eller kronisk migrän, men det går ofta att minska antalet anfall och lindra symtomen.

Först brukar man kartlägga och minimera triggerfaktorer med hjälp av en migrändagbok och göra vissa livsstilsförändringar. Avslappningsövningar, meditation, kognitiv beteendeterapi, biofeedback och träning är några exempel på stressförebyggande åtgärder som kan hjälpa.^[7] Kronisk migrän kan, precis som episodisk migrän, också förebyggas på medicinsk väg med hjälp av exempelvis betablockerare, topiramat, amitriptylin eller angiotensinreceptorblockerare. Varje behandlingsmetod brukar prövas i tre månader innan den utvärderas. För att den ska anses vara lyckad ska antalet migrändagar ha minskat med minst 50 procent, samtidigt som anfallen gärna ska ha blivit lindrigare eller lättare att behandla. Om du har prövat minst två andra medicinska behandlingar och ändå lider svårt av kronisk migrän finns två andra alternativ^[8]:

• Botulinumtoxin. Sedan 2011 finns det i Sverige möjlighet att behandla kronisk migrän genom injektioner av botulinumtoxin, mer känt som botox. Behandlingen utförs oftast av särskilda huvudvärkskliniker eller neurologmottagningar. Forskning har visat att botulinumtoxin kan minska antalet migrändagar för personer med kronisk migrän och även lindra besvären under anfall.^[9],[10]
• CGRP-antikroppar. Om du har prövat minst två andra typer av förebyggande behandlingar utan resultat, kan en neurolog eller smärtläkare skriva ut CGRP-antikroppar, som tas med injektion.^[11]

Akuta anfall av kronisk migrän behandlas på samma sätt som episodisk migrän. I första hand är det bra om man kan behandla migrän utan mediciner men för att få bukt med svårare migränanfall brukar man behöva behandla med läkemedel.

[1] Linde, M. et al. ”Kronisk daglig huvudvärk – ett folkhälsoproblem” https://lakartidningen.se/tema-huvudvark-1/2007/06/kronisk-daglig-huvudvark-ndash-ett-folkhalsoproblem/ Läkartidningen 2007-06-05

[2] Sundholm, A. och Steinberg, A. ”Ny behandling vid migrän kräver bättre vårdstruktur” https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2020/01/ny-behandling-vid-migran-kraver-battre-vardstruktur/#:~:text=Migr%C3%A4n%20%C3%A4r%20en%20kronisk%20neurologisk,ljus%20och%20ljud%20%5B1%5D. Läkartidningen 2020-01-22

[3] https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0333102417738202

[4] Praktisk medicin. ”Huvudvärk – Migrän. Kronisk migrän.” https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/huvudvark-migran/ Granskad 2022-10-17

[5] Linde, M. et al. ”Kronisk daglig huvudvärk – ett folkhälsoproblem” https://lakartidningen.se/tema-huvudvark-1/2007/06/kronisk-daglig-huvudvark-ndash-ett-folkhalsoproblem/ Läkartidningen 2007-06-05

[6] Region Stockholm. “Stoppa kronifiering av migrän” https://janusinfo.se/nyheter/tidningenevidens/nr12019temaklokalistan/1/stoppakronifieringavmigran.5.73537fb01694d344e20a1a78.html#:~:text=Episodisk%20migr%C3%A4n%20kan%20vara%20l%C3%A5gfrekvent,per%20m%C3%A5nad%20under%20ett%20kvartal. Janusinfo 2019-03-11

[7] Linde, M. et al. ”Kronisk daglig huvudvärk – ett folkhälsoproblem” https://lakartidningen.se/tema-huvudvark-1/2007/06/kronisk-daglig-huvudvark-ndash-ett-folkhalsoproblem/ Läkartidningen 2007-06-05

[8] Sundholm, A. och Steinberg, A. ”Ny behandling vid migrän kräver bättre vårdstruktur” https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2020/01/ny-behandling-vid-migran-kraver-battre-vardstruktur/#:~:text=Migr%C3%A4n%20%C3%A4r%20en%20kronisk%20neurologisk,ljus%20och%20ljud%20%5B1%5D. Läkartidningen 2020-01-22

[9] Herd, C. “Botulinum toxins for the prevention of migraine in adults” https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29939406/ National Library of Medicine 2018-06-25

[10] Atraszkiewicz, D. et. Al. ”The efficacy of botulinum toxin type-A for intractable chronic migraine patients with no pain-free time” https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35111313/#:~:text=There%20was%20a%20significant%20reduction,six%20responders%2C%20but%20disability%20improved British Journal of Pain 2021-05-24

[11] Sundholm, A. och Steinberg, A. ”Ny behandling vid migrän kräver bättre vårdstruktur” https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2020/01/ny-behandling-vid-migran-kraver-battre-vardstruktur/#:~:text=Migr%C3%A4n%20%C3%A4r%20en%20kronisk%20neurologisk,ljus%20och%20ljud%20%5B1%5D. Läkartidningen 2020-01-22

Personer med migrän får ofta rådet att behandla huvudvärken med träning. Och det finns goda skäl till det – forskning visar nämligen att fysisk aktivitet kan förebygga migränanfall lika effektivt som läkemedel.^[1] Forskarna vet inte riktigt hur kopplingen mellan migrän och träning ser ut men det finns teorier om att de naturligt smärtlindrande endorfinerna som utsöndras när du anstränger dig har en skyddande effekt. Man vet också att motion kan minska stress och sömnproblem, som är två av de vanligaste triggerfaktorerna för migrän.^[2] Paradoxalt nog kan träning i vissa fall även utlösa migränanfall. Då är det extra viktigt att minimera andra kända triggerfaktorer innan man tränar.^[3]

Hur påverkas migrän av träning?

Det finns flera studier som visar att den som tränar regelbundet kan minska antalet dagar med migrän, dessutom tror man att migränanfallen kan bli kortare och mindre intensiva. Tack vare motionen kan en del minska dosen på sina migränläkemedel, medan andra känner sig mindre deprimerade. Som en bonus upplever många att de får högre livskvalitet.^[4] En svensk studie som jämförde behandlingar med träning, avslappning och läkemedlet topiramat visade att antalet migränanfall minskade lika mycket i alla tre grupperna. Deltagarna i gruppen som tränade fick bättre kondition på köpet.^[5]

Så tränar du för att förebygga migrän

Den allmänna rekommendationen för dig som har migrän är att göra någon pulshöjande aktivitet under 30 minuter minst tre gånger i veckan, plus uppvärmning och nedvarvning. Cykling, löpning och stavgång är några bra exempel på pulshöjande aktiviteter som passar många och inte kräver något gym-medlemskap eller avancerad utrustning. För att få så stor förebyggande effekt av träningen som möjligt ska den helst vara medelintensiv till intensiv men det viktigaste är att du anpassar aktiviteten efter din kropp och dina förutsättningar.^[6] Om du har svårt för konditionsträning kan även lågintensiva promenader vara bättre än att inte göra någonting alls. En studie där personer med kronisk migrän deltog har till exempel visat att de som kompletterar sin läkemedelsbehandling med att gå minst tre promenader på 40 minuter vardera varje vecka får bättre effekt mot sin migrän än de som bara tar medicin.^[7] En del upplever också att deras migrän blir bättre med hjälp av yoga, även om det inte finns lika mycket forskning om det.^[8]

Risker med migrän och träning

För ungefär en fjärdedel av alla som drabbas av migrän kan träning trigga anfall. Om du är en av dem behöver det inte betyda att du inte kan träna alls, men att du kanske behöver anpassa träningen och vara lite extra noga med dina förberedelser:

• Ät och drick ordentligt innan träningen
• Se till att få god sömn och minimera stress
• Gör en lång uppvärmning
• Slarva inte med nedvarvning och stretch
• Öka successivt intensiteten och längden på träningen

Det finns inga ökade risker med att träna för den som har migrän och om du av någon anledning inte kan eller vill använda läkemedel i förebyggande syfte är fysisk aktivitet ett utmärkt alternativ. Däremot brukar inte läkare rekommendera att man tränar under ett pågående migränanfall, eftersom det kan göra smärtan värre.^[9]

[1] Göteborgs universitet. ”Fysisk träning förebygger migrän lika bra som läkemedel”. https://www.forskning.se/2011/09/27/fysisk-traning-forebygger-migran-lika-bra-som-lakemedel/#:~:text=Fysisk%20tr%C3%A4ning%20ordineras%20ofta%20som,migr%C3%A4n%20lika%20bra%20som%20l%C3%A4kemedel. 2011-09-27

[2] American Migraine Foundation. ”Managing Migraine with Exercise”. https://americanmigrainefoundation.org/resource-library/managing-migraine-exercise/#:~:text=Exercise%20helps%20manage%20the%20symptoms,risk%20of%20anxiety%20and%20depression. Publicerad 2017-11-09

[3] Hjärnfonden. Migrän och träning – det här ska du tänka på. https://www.hjarnfonden.se/2022/09/migran-och-traning-det-har-ska-du-tanka-pa/. Publicerad 2022-09-30

[4] Varkey, E. ”Fysisk aktivitet vid migrän”. Gymnastik- och Idrottshögskolan. chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.sls.se/globalassets/sfaim/dokument/kursmaterial-konf-gih-29-nov-2019/6.-fysisk-aktivitet-vid-migran-emma-varkey-migran.pdf. Publicerad 2019    

[5] Göteborgs universitet. ”Fysisk träning förebygger migrän lika bra som läkemedel”. https://www.forskning.se/2011/09/27/fysisk-traning-forebygger-migran-lika-bra-som-lakemedel/#:~:text=Fysisk%20tr%C3%A4ning%20ordineras%20ofta%20som,migr%C3%A4n%20lika%20bra%20som%20l%C3%A4kemedel. 2011-09-27

[6] Hjärnfonden. Migrän och träning – det här ska du tänka på. https://www.hjarnfonden.se/2022/09/migran-och-traning-det-har-ska-du-tanka-pa/. Publicerad 2022-09-30

[7] Santiago, M. “Amitriptyline and aerobic exercise or amitriptyline alone in the treatment of chronic migraine: a randomized comparative study” Arquivos de Neuro-Psiquiatria 72(11) Nov. 2014    

[8] American Migraine Foundation. ”Yoga for Migraine Treatment”. https://americanmigrainefoundation.org/resource-library/yoga-and-migraine/. Publicerad 2020-01-30

[9] Varkey, E. och Linde, M. ”Fysisk aktivitet vid behandling av migrän”. Läkartidningen 37/2022 https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2022/09/lag-till-mattlig-evidens-for-fysisk-aktivitet-vid-behandling-av-migran/. Publicerad 2022-09-14